Daniels Kosovoblogg

Imorgon fredag jobbar jag min allra sista dag i Strängnäs inför Kosovoäventyret. Jag är ju inte lagd åt det sentimentala, men det känns vemodigt att ta farväl av alla fina människor jag har haft som kollegor i drygt två år. Pendlingen och några andra av jobbets avigsidor kommer jag kanske ändå inte sakna så mycket - fast tågresorna har å andra sidan oftast varit ganska gemytliga.

Mest är jag panikslagen över hur jag ska hinna klart med överlämning av projekt och rensning bland papper och pärmar på en enda sista dag. Jag får väl göra en "sara" och sitta kvar på fredag kväll tills att jag är klar med veckans arbete.