Flamma stolt

Facit
UPS och gummistövlar
På min lista ligger två kära ägodelar högt just nu. Dels gummistövlarna, som minns-ej-vem tipsade om att jag borde ta med hit. I morse störtregnade det och då blir gatorna som små forsar på sina ställen. Ja, alla stirrar på mig, men det är det värt. Och när det hade regnat halva dagen, så började det snöa istället och i snöyran/-slasket på vägen hem var den inte heller fel.
Dels min UPS, som jag införskaffade idag. Detta är en liten låda med bil- eller annat batteri i, som man kopplar in datorer och annat i. Dels så skyddar det mot alltför kraftiga fluktuationer och dels så tar den över när strömmen går. På jobbet är det tänkt att rädda det man jobbar med i väntan på att generatorn i källaren skakar igång. Här hemma blir huvuduppgiften att driva kabelmodemet, så att jag kan surfa och skajpa i mörkret. Synnerligen vältajmat av mig att skaffa UPS idag. Klockan är snart 21 och jag har ännu inte haft någon ström sedan jag kom från jobbet för ett par timmar sedan, villket ju är ovanligt snålt. Ska jag värma lite burksoppa på gasköket tro, eller ska jag hoppas på att kunna laga riktig mat om en stund?
Misty Mitrovica
På bron över floden Ibar (med sin överdramatiska arkitekturgest) trotsade vi militärvakternas fotoförbud för att försöka fånga den speciella stämningen, vilket lyckades ganska bra. Kvällen började på en restaurang på den norra (serbiska) sidan. I väntan på el läste vi menyerna så gott vi kunde i ficklampor och mobilers sken. Efter middagen bar det av till sporthallen där den ena delen av dubbelevenemanget Love & Peace Festival skulle äga rum. Tyst och tomt var det där och senare fick vi veta att det hade flyttats till fredagen, så då traskade vi tillbaka över bron till det andra delevenemanget i Kulturpalatset i skön socialiststil. Musiken var dock lite trist, så det blev taxi till en bar grannstaden Звечан eller Zvecan (tillbaka på serbiska sidan) innan vi åter på sydsidan fick sova på min kollegas soffa. En sådan här lördagkväll blir onekligen lite jobbigare om framtida självständighet för Kosovo skulle resultera i en delning av provinsen och att det blev en nationsgräns i Ibar rakt igenom Mitrovica.


Buy Nothing Day
Alltid aktuellt av Anna angående Angola
Morgan Pålsson
- EU manar Kosovosegrare hålla igen
- Frågor och svar om Kosovokonflikten
- Thaci får tackla Kosovos framtid
- Kosovo går sin egen väg
Ville radieuse - Kosovarisk arkitektur V

Bygget har dock kantats av skandalartade rykten. Först granskade en tidning själva offerten på byggmaterialet och kom fram till att man betalat 400 000 ? för mycket. Om det var sant, kan man ju bara gissa vilka fickor de pengarna hamnade i. Sen påstods det att man köpt inomhusgranit, som inte skulle tåla slitage och kyla utan inom kort skulle sjangsera och spricka. Det senaste ryktet är att stenen är radioaktiv, något som ger begreppet Ville radieuse en helt ny innebörd. (Ytterligare ett torrt skämt, denna gång förbehållet arkitekter och allmänbildade...)
Söndag i snön

Hashim Thaçis parti PDK tycks ha vunnit valet enligt DN. Det spelar nog inte så stor roll, men regeringsskifte är nog mest av godo för Kosovo.
Val 2007
Valaffischerna har meningslösa budskap, som är omöjliga att säga emot och som jag tycker mig mest ha sett i tredje världen (och Italien), fast det är å andra sidan inte det enda som gör att Kosovo placerar sig bland U-länderna.
Budskapen är i tur och ordning: "För ett nytt Prishtina", "På den raka vägen", "Var stolt över Kosovo" och "En ny början". Gubben längst ner till höger har i varje fall haft den smartaste kampanjen och började långt innan man fick kampanja politiskt att göra reklam för sitt byggföretag. "2000 kosovarer arbetade på bygget av Kazachstans presidentpalats - nu bygger vi Kosovo" påminde inte bara om att han är snorrik nog att kunna låta bli att vara korrupt som politiker, utan också om att han ordnat arbete åt tusentals kosovarer som kunnat skicka hem pengar och hålla familjen över ytan. Jag undrar när vi får se sloganen "NCC - med Olle Ehrlén" i Sverige.




En vanlig dag på jobbet


Efter lite husesyn drog själva eventet igång (som jag inte heller orkar berätta om, powerpoint och visioner för hela slanten). In kom fem män i lustiga hattar.

Efter presentationerna drog folkmusiken igång och sen bjöds det på flia (typ ungspannkaka) med honung och läsk ute på gården. Äntligen lite riktig Balkankänsla ända ut i fingerspetsarna.
Som sagt var...
- Mansvårt knivskuren i Märsta
- Knivhöggs på fest i Hägersten
- Man rånad på Götgatan
- Skottlossning i guldbutik
- SLs automater fungerar dåligt
Kosovo och världspolitiken
Jag har insett att det inte står mycket om vad som pågår i Kosovo i svenska media. Här är det en ständig rapportering från förhandlingsprocessen, men sällan något speciellt intressant eller substantiellt (kan man säga så eller håller jag på att bli en ny Britt Ekland?) Denna artikel av Humphrey Hawksley tycker jag ändå fångar en hel del relevant:
"It's almost nine years since NATO air strikes freed Kosovar Albanians from Serbian control, yet the official status of the province is still undecided. A deadline of Dec. 10 has been set for the diplomatic process to deliver. It's expected to fail, after which Kosovo's semi-autonomous government says it will make a unilateral declaration of independence.
While Kosovo was a defining issue of post-Cold War global leadership, there is now a gaping silence from all global powers - except Russia - on an acceptable way forward. Kosovo's two million citizens interpret this as a signal that the United States and much of Europe would support its independence.
Kosovo, therefore, is in danger of falling victim to the type of opaque diplomacy that has been behind some of the gravest global conflicts. One of the more recent is Saddam Hussein's belief that the United States would not object to Iraq's 1991 invasion of Kuwait.
Too much is at stake for international policy to be misread again. The West must declare clearly what it will or will not do if Kosovo declares independence, and it must avoid enveloping Kosovo in a clash with Russia.
Since the NATO intervention in 1999, the United Nations has administered Kosovo. Stability remains underwritten by a 16,000-strong international force, and apart from a surge of anti-Serb unrest in 2004 and sporadic ethnic attacks, Kosovo is seen as an intervention success story.
In January, the UN special envoy, Martti Ahtisaari, put forward proposals that would allow Kosovo official separation from Serbia. He deliberately avoided using words such as "independence" or "sovereignty." The new nation would be monitored by the European Union and the international military force would stay. In many respects, it would be similar to the status quo.
Serbia rejected the proposals, saying it would never accept Kosovo's separation. Russia gave this its full support.
Serbia insists that it should not be punished for the atrocities of a former dictator. The brutality of the 1990s was carried out under the regime of Slobodan Milosevic, they say; Serbia is now a democracy and the issue should end there.
Russia's blunt declaration, however, has taken the question of Kosovo's status to a higher level. What began as a humanitarian mission to stop ethnic-cleansing has become part of a new balance of power in Europe. Kosovo's future is linked to the Czech and Polish missile defense-shield dispute, energy supplies, and a basket of issues on which a revitalized Kremlin is testing the will of the European Union and the United States.
Should Kosovo declare independence, it would almost certainly not be recognized by the UN because of a veto by Russia in the Security Council. The entire EU is unlikely to accept Kosovo's independence because of opposition from governments in Greece, Cyprus, Romania and others. Without UN or EU recognition, the new Kosovo might have less legitimacy than the present one.
Opinion polls have found that more and more Serbs are questioning where their future lies. At present, they are split 50-50 between Russia and the EU. But, increasingly, Moscow is seen to be delivering more than Brussels, particularly by way of security and a sense of belonging.
A new illegal Serb militia group is reported to be mobilizing to protect Kosovo's 100,000 Serbs, should independence be declared. It calls itself Tsar Lazar after the hero of an epic Serbian poem about reclaiming Kosovo. In Kosovo itself, the banned Albanian National Army recruits members to fight the Serb militia. What's new is that one of these insurgent groups believes their ultimate backer is Moscow, and the other Washington.
Ironically though, both Kosovo and Serbia are embryonic democracies, with an immediate goal to join the EU. That alone would make sovereignty increasingly irrelevant.
Kosovo's argument that it cannot clear the litter and fix the roads without independence is nonsense. It is, in essence, facing the choice of whether it wants to resemble the bloodied Palestinian territories or glittering Taiwan.
Serbia, too, must decide whether it wants to end up as a client state of an authoritarian Russia or sign on to the democratic values entrenched within the European Union.
It is time for politicians in both Serbia and Kosovo to lead their people away from the contentious issue of independence. The West must also send an unequivocal message that the way forward is to deliver not nationalistic symbolism but good governance.
The legitimacy of both Serbia and Kosovo will come not from their ability to protect historical legends, but to provide health, education and a thriving economy for their citizens."
Anfall är bästa försvar
- Två män, 28 och 31 år, omkom när de blev påkörda på Birger Jarlsgatan
- En man misstänks ha mördat en 29-årig man genom att knuffa honom framför ett framrusande tunnelbanetåg
- Brandattentat mot familj i Rinkeby
- Man kastade ut alla lösa föremål han kunde hitta ur lägenhet i Tranås
- Två hoppar/knuffas från en balkong under en fest för sociala fobiker
Om sex veckor
... exakt sitter jag på planet hem. Är mycket nöjd över att på ett lätt och smidigt sätt ha kunnat byta mitt hemresedatum från fredag till onsdag. Bitter och härdad av livets outgrundliga komplikationer som jag är blev jag förvånad över att ett litet mail till Austrian räckte och så var det klart. Jag hoppas att alla inte hunnit fly Stockholm då, utan att någon är kvar och hinner underhålla mig under torsdagen och fredagen. Dessutom tänkte jag vara i Stockholm första veckan av det nya året.
Civilisationens ljus
Musikhögskolans rektor försöker blanda ihop korten så gott han kan. "Vi har haft ett massivt stöd för att bygga en ny musikhögskola. Vår nuvarande situation är helt ohållbar både ur arbetssynpunkt och arbetsmiljösynpunkt. Våra nuvarande lokaler är utslitna." Det har han ju säkert helt rätt i, men det har ju inget med byggnadsminnet att göra att deras gamla hus är dåligt. Gött också att de fick tryckt till Per Unckel, som inte alls har fattat att tanken är att han ska ta ett lite bredare ansvar som landshövding och borde lämna sina partipolitiska påhitt bakom sig. Unckel valde dessutom att köra över sin egen fackkompetens inom Länsstyrelsen när beslutet togs tidigare i år. Fin och lyhörd kille! Riksantikvarieämbetets överklagande går däremot från klarhet till klarhet. "Men min övertygelse är att klokheten segrar till sist" sa musikhögskolerektorn. Jag, från min horisont, gläds åt att klokheten redan nu har segrat.
Kom hit och jobba 2
Why do you always look so nervous?
Mamma bloggar

Igår följde jag Daniel till jobbet och träffade hans trevliga arbetskamrater, som bjöd på kaffe i kaféet på bottenvåningen.
Efter lunchen på en trevlig italiensk restaurang, åkte vi taxi med en kosovonorrman. Han hittade inte museet vi skulle till, så han fick skjutsa oss till centrum. Vi gick i en galleria och studerade gatulivet med folkdansuppträdande. Livat värre!
Nästa taxichaufför hittade inte hem till Daniel. Som tur var hade jag registrerat att lägenheten ligger intill stadsparken, så efter några varv runt parken hittade vi rätt.
På kvällen tog vi en promenad till Pjata, en annan bra restaurang. Sen började jag läsa Stieg Larssons andra bok och då var natten räddad!
Första gästerna i underbara Kosovo
Föräldrarna är på ett femdagarsbesök i vackra Kosovo, som idag emellertid kännetecknas av en grå grå himmel. Nu blir det turism i dagarna tre med start i eftermiddag. Med sig hade föräldrarna ett par knökfulla resväskor, så nu har mitt skafferi utökats med följande:
- Bregott
- Lingongrova
- En hushållsost
- Hembakta bullar
- Hembakt chokladkaka
- Smågodis
- Sex paket lax
- Tre paket halloumi
- Två paket Löfbergs Lila pressokaffe
- Tre paket Lapsang
- Marabou mjölkchoklad
- Ett storpack köttbullar
Glömde säkert något... Trevlig helg!