Daniels Kosovoblogg

Idag flydde jag stan och värmen med en kompis och körde till Gazivoda, en uppdämd sjö i den serbiskdominerade norra delen av Kosovo på gränsen mot egentliga Serbien. Vi var inte full så våghalsiga som kidsen på bilden, med tyckte ändå att det var modigt med tanke på plastflaskor och grossat glas lite här och var. Klart och fräscht vatten trots allt. Min serbiska är ytterst begränsad. Voda = vatten, så mycket är klart, men Gazivoda? Antyder de att det skulle vara kolsyrat vatten i sjön?



På väg till Gazivoda passerade vi utanför Mitrovica poolen på bilden till höger och var mycket tacksamma över att ha både bil och andra planer. Framförallt har vi inte något emot att åka över den informella gränsen till den serbiska sidan. Sommarens vattenhål lär bli poolen i den serbiska enklaven Gračanica strax utanför Pristina. Inte en enda av de 300.000, 500.000 eller 700.000 (ingen vet) albanerna från Pristina kan tänka sig att åka dit, så vi internationals delar den bara med serberna i enklaven och det lär bli mindre trångt.

Nej, nu skulle jag vilja att strömmen kom tillbaka. Imorgon är det s k TPR, TriPartite Review meeting med Sida och lokala samarbetsparter och jag borde väl stryka en skjorta. Hoppsan, det räckte att jag skrev det så kom strömmen. Egendomligt...