Stambull, som albanerna säger
Liiiite nervös ska jag erkänna att jag blev när de sa vid incheckningen att jag inte hade någon biljett till Istanbul eftersom den inte var betald och hade avbokats. Det visade sig sen att även hotellet hade avbokat sig pga Marias fiffiga VisaElectron-kort. Allmänheten varnas härmed för denna lömska bankprodukt. Lyckligtvis fanns det platser i planet och de var inte tre gånger så dyra, utan bara 70 europengar dyrare, så allt ordnade sig till det bästa, eftersom jag dessutom - min vana trogen - hade varit på flygplatsen i god tid.
Sedan förlöpte helgen utan allvarligare incidenter. Moskéer, mosaiker, museer, palats, shopping, spårvagnar, basarer, barer, båtar, hamam och inte minst vädret var alla till stor belåtenhet. Jag kan verkligen rekommendera alla som inte varit där att ta en lite tripp dit. Trots att det bor 13 eller 25 miljoner (de är inte helt säkra på siffran exakt på miljonen) i staden, så är det lätt att ta sig runt och att hitta. Och oavsett om man känner för att nördturista från morgon till kväll, eller bara har lust att hänga på lite takterrassbarer och åka lite båt på Bosporen, så finns det att ösa ur.
Nu är jag dock tillbaka i den minst lika exotiska verkligheten i Prishtina. (Böneutroparen börjar i detta nu att vråla från grannmoskén.) Inflyttning i mitt nya hem blev försenad med två dagar till onsdag (vem hade någonsin kunnat tro något sådant?), men uppfylld av positiv energi från helgen låter jag mig inte bekommas. Glada nyheter är att de till slut har hämtat mitt flyttlass från Kransen och att jag idag har fått min driving authorisation, så i veckan tänkte jag åka biståndsjeep och storhandla vid någon av Prishtinas motsvarigheter till COOP forum. Tydligen finns det i denna upphovsrättslösa avkrok en möbelaffär som heter något i stil med IKEJA. Kanske kan jag inredningsshoppa lite också.
Har du fått en egen biståndsjeep?
Nej, men vi far anvanda jobbilarna aven privat. Forut fanns det manga, men en har varit i pa verkstaden sen arsskiftet i vantan pa att HQ i Nairobi ska bestamma om vi ska laga den eller inte. Med tanke pa hur komplicerad administrationen ar for en taxiresa pa 2 euro, sa lar det dar ta tid. Men det verkar inte vara sa svart att komma overens om det bilar som finns.
Finns det möjlighet att det blir en rapport från besöket på Ikeja (om det nu finns)?
Klart att det kan bli ett sådant reportage. Önskeblogg är ju ett utmärkt koncept. Ni önskar, jag skriver. Först ska det dock bli allmän omröstning om hur jag ska inreda. Imorgon blir det foton på bloggen och så får man tycka till om vilken matta jag ska köpa och så vidare. Så himla interaktivt. Tänk, jag minns när jag var ung och åkte till Frankrike, då hade jag inte ens mobil och mail. Fast el och vatten hade vi.
